Galleriet | Reserapporter | Kryssavdelningen | Press | Birdprotection | Bird Alarm (BA) | Svenska fågellistan

Nyhetsarkivet

Här finner du de artiklar som har publicerats på club300.se. Välj nedan vilken kategori du är intresserad av och artiklarna listas sedan efter publiceringsdatum med den senaste först.

Välj kategori:



Publiceringsdatum: 2018-10-30

Kaj Svahn: Club300 har allt att vinna på att låta alla vara med och ta del av all information


Händelserna kring rubinnäktergalen i Värmland har väckt starka reaktioner bland föreningens medlemmar. Här är mitt perspektiv på vad som hänt.

Inledningsvis vill jag klargöra två saker. Det första är att jag själv är betalande medlem i såväl Club 300 som i Bird Alarm. Det andra är att jag har full förståelse för att saker och ting hände snabbt under fredagseftermiddagen. Beslut fattades och texter skrevs på kort tid och då är det lätt att misstag begås och att alla formuleringar inte blir klockrena. Men eftersom styrelserepresentanter sedan har försvarat styrelsens agerande under hela helgen, och eftersom det inte har kommit några signaler från styrelsen om att man tar till sig av kritiken och vill utvärdera händelserna och lära sig kring vad som gick bra och vad som gick mindre bra inför nästa gång så känns det fortfarande högst relevant att lyfta det jag skriver nedan.

Jag reagerade mycket negativt på styrelsens agerande i samband med arrangemangen kring rubinnäktergalen. Det var ett jättebra initiativ att kontakta det berörda företaget och diskutera lösningar för hur fågelskådare skulle kunna få åtgång till fågeln. Det som däremot var mindre bra var hur, och till vem, det kommunicerades vilken lösning man kommit fram till. Den information som fanns till hands på fredag eftermiddag var att området där fågeln fanns skulle vara oåtkomligt under helgen. Sedan gick det ut ett meddelande på Bird Alarm där styrelsen berättade att det trots allt skulle vara möjligt att komma åt fågeln, men man uppmanade aktivt mottagarna av informationen att INTE sprida den utanför Bird Alarm. Därefter ställdes en fråga kring huruvida det fortfarande skulle vara omöjligt att komma åt området i helgen på föreningens Facebookgrupp. En styrelserepresentant meddelade då att man inte kunde gå ut med någon information i denna grupp som är öppen även för människor som inte är medlemmar i föreningen.

Informationen om att området ändå skulle bli tillgängligt nekades alltså alla som inte betalar för Bird Alarm, inklusive ett stort antal av föreningens egna medlemmar. Detta agerande, att styrelsen aktivt undanhöll information som var helt avgörande kring möjligheterna att se fågeln, och dessutom uppmanade oss Bird Alarm-mottagare att göra detsamma, anser jag var dumdristigt.

Under fredagskvällen verkade det som att tillträde till området på lördagen skulle vara avhängigt ett medlemskap i föreningen, och det spekulerades friskt kring huruvida detta var ett krav som ställts från det berörda företaget eller om det var föreningens egna initiativ att så skulle bli fallet. Under lördagen visade det sig dock att detta inte alls stämde, det skedde inga kontroller mot medlemsregistret när kölappar fördelades. Dock hade ju informationen om att området skulle bli tillgängligt endast gått ut till BA-anslutna, varför många icke-medlemmar antagligen stannade hemma i tron om att området skulle vara stängt.

Undanhållandet av information minner om en mentalitet som möjligen fanns i föreningen (och i andra sammanslutningar) för 30 år sedan, men som jag sedan länge trodde var försvunnen. Jag trodde att de flesta av styrelsens ledamöter samt av föreningens medlemmar skulle se fördelarna med att istället vara så öppen som möjligt, sprida information till så många som möjligt, så att alla som ville skulle kunna få chans att se denna drömfågel. Jag upplever nämligen att föreningen har jobbat aktivt de senaste decennierna med att motverka elitism, exkludering och hemlighetsmakeri. Man har till exempel tagit bort kravet på att ha sett 300 arter för att få vara med i föreningen. Man har gjort stora förändringar av medlemstidningen vilket har gett intryck av att föreningen välkomnar en bred skara människor med fågelintresse, snarare än att vara en liten klubb för inbördes beundran. Man har förändrat larmsystemet på ett sådant vis att inte bara rariteter som blott erfarna skådare känner till får larmas ut, utan även vanligare arter som attraherar mindre erfarna skådare. Osv. Exemplen är många, och jag tycker att det har varit en fantastisk utveckling. Och i samma takt har föreningen också växt avsevärt i medlemsantal.

Men när det då kommer en sådan här uppmaning från styrelsen om att förtiga information så känns det som en kalldusch, som att vara tillbaka i forntiden då den typen av hemlighetsmakeri var utbrett i fågelbranschen. Att försöka göra den här typen av events till medlemsexklusiva arrangemang kan möjligen i ett mycket kort perspektiv leda till en tillströmning av medlemmar under den följande natten, vilket skulle kunna vara positivt för föreningen. (En styrelserepresentant var i detta fallet snabb med att tipsa om möjligheten till familjemedlemskap för familjemedlemmar som ville följa med på draget men som inte var medlemmar!). Men sett ur ett längre perspektiv så tror jag att föreningen förlorar betydligt mer än den vinner på ett sådant agerande. Att dela information till så många som möjligt kan ge fantastiskt bra reklam för föreningen, och det är min fasta övertygelse att man i långa loppet skaffar betydligt fler medlemmar med ett sådant förfarande.

Det är med stor bedrövelse jag har följt diskussionerna kring händelseförloppet under helgen. Många av föreningens medlemmar har hyllat styrelsens agerande och meddelat att de anser att det är en självklarhet att medlemmar av Bird Alarm får förstatjing på den här typen av events samt att det är precis den här typen av förmåner de vill ha som medlemmar i föreningen. Har vi inte kommit längre? För mig är det tvärtom, jag är medlem i Club300 och Bird Alarm bland annat för att kunna dela information om fåglar till så många som möjligt och jag önskar innerligt att föreningen ska fortsätta verka för att vara så inkluderande som möjligt. För mig är det självklart att föreningen Club300 och andra fågelföreningar såväl som fågelskådarhobbyn i stort, (och inte minst svensk naturvård!), har precis allt att vinna på att låta alla vara med och ta del av så mycket information som möjligt om vad som händer i fågelvärlden!

Kaj Svahn




Läs också:
Mattias Larsson: Upp till medlemmarna, inga andra 

Lars Thornberg: Under stor tidspress fick C3 den för stunden bästa lösningen

Vill du replikera på inlägget skicka detta per mejl till webbredaktionen@club300.se



© Club300 | Om cookies Till toppen av sidan
CLUB300
Zeiss Naturbokhandeln ITAB Välkommen till Getterön!